Mitt liv i USA

För ett år sedan satt jag här på en trappa på Lond Island utanför St. John's University tillsammans med andra blivande au pairer. När jag kommer att tänka på det har året gått så otroligt fort. Nästan för fort. Av de svenskar som åkte så vet jag att 4 st (inlusive mig) har förlängt, en del är hemma efter ett avslutat år och 4 st vet jag inte vad som hände med. Av de au pairbloggar som jag läst sedan dess och även innan jag åkte är de flesta hemma igen, och några har har nyligen påbörjat sitt år. Så mycket har förändrats, och även jag på ett sätt. Jag tror ingen som varit/är au pair har haft en upplevelse helt lik någon annans, det är helt olika och det är många faktorer som spelar in. Värdfamilj(er), område, vänner, hur man själv är som person m.m. och jag kommer fortfarande läsa au pair bloggar, kan va intressant att se hur andra upplever sitt år.

Jag är glad att jag bloggat redan från början när jag ansökte som au pair, och sedan gå igenom saker man skrivit och minnas hur man kände då och vad som hände. Jag har också märkt att min svenska har blivit sämre^^, men det kommer väl tillbaka får man hoppas när jag flyttar tillbaka.