Onsdag
Jag har heller ingen ny match ännu, men jag håller på att bli inställd på hemresa nu. Ska nog jobba ihop lite pengar och dra till Tyskland ett tag kanske.
Ikväll ska jag i alla fall iväg så ska börja fixa iordning mig och hoppas att jag inte smälter på vägen till bussen.
Måndag
Även om det skulle vara skönt att komma tillbaka till Sverige på ett sätt, kommer det vara ännu jobbigare att lämna USA. Att prata engelska konstant, shoppingen, alla man lärt känna osv. Sen kommer det bli en omställning att komma tillbaka, svenska pengar, språk, mentalitet, priser (suck) och alla man är långt borta ifrån och allt annat. Efter en vecka hemma tror jag att jag kommer bli galen!
The weekend
Idag vaknade jag upp vid 10 och skypade med Katrin som nu kommit fram till Tyskland efter en vecka i NY, känns så märkligt att vi plötsligt är på olika sidor av världen nu. Det märks verkligen att det är på väg mot sitt slut, au pair året dvs. Jag vet fortfarande inte om jag kommer befinna mig i USA eller Sverige om två veckor, men även om det blir Sverige så kan jag känna att jag har gjort mitt som au pair, och kommit hem med många nya erfarenheter och bra minnen (trots de motgångar som varit).
Idag jobbade jag även, hade 40 minuter kvar vilket dom inte hade koll på utan kom hem 5 timmar senare. Suck, där flög min lugna söndagkväll bort.
Onsdag
Efter jobbet idag drog jag in till Portland och träffade Laura och planerade lördagen, som förhoppningsvis muntrar upp mig något och får mig att slappna av och släppa allting för en stund. Känner att jag är i starkt behov av det just nu.
Något som däremot fått mig att skratta ikväll var en riktig fjortisblogg (men själv var hon fjortis för ett år sen och har vuxit upp nu haha) som jag halkade in på. OMG. Ingen häst hemma om man säger så, men väldigt underhållande. Jag undrar vad hon själv kommer tycka om 5 år om hon tittar tillbaka på sin blogg.
Tisdag
Har pratat med min programdirector och hon sa att jag antagligen skulle få flyget hem och även slippa betala avbeställningsavgift på 150 dollar, men att jag då måste ge besked snabbt. Så det skulle gå ganska ekonomiskt smärtfritt.
Jag tackade även nej till en NY- familj som jag fick igår, dom var intresserade men herregud vilken ansökan dom hade. Bara så man vill springa så fort man bara kan åt andra hållet. Men blivit matchad med en familj i Iowa City, IA precis, och den familjen verkar bra, men finns dock bara ca 7 au pairer där.
Just nu vet jag faktiskt inte hur jag ska göra, skulle faktiskt kännas skönt att få komma hem...
Hem eller inte?
Jag brukar ju laga middag till ungarna och ställer fram det på bordet till dem, just då brukar någon av världföräldrarna komma hem eller precis efter att ungarna börjat äta. Då var dom sura på mig eftersom deras tallrikar fortfarande är framme. Men det är väl självklart, dom äter ju! Ska jag liksom sno undan maten framför näsan på dem eller? Vad är det frågan om? Det är så löjligt att jag knappt kunde tro mina öron, även fast värdmamman brukar vara väldigt grinig och jag hör henna alltid gnälla om någon/något på jobbet tex.
I onsdags hade jag också frågat om det gick bra om jag möjligtvis kunde börja lite senare på lördagen eftersom jag ville säga hejdå till Katrin- och kl 7 behövs jag aldrig ändå, dom är inte ens vakna då men hon ville ha sina timmar som var kvar. Det hade hon blivit väldigt arg över vilket jag inte hade en aning om tills hon började skälla på mig. Och när jag påpekade att det bara var en fråga om det var möjligt eller inte, och var överraskad över vilken reaktion jag möttes av anklagade hon mig för "talking back". Eh, ursäkta?? Jag svarade med att säga att jag inte är ett barn och vi har ju faktiskt en konversation just nu, är det meningen att jag inte ska säga ett pip? Det var ju inte så att jag var oförskämd på något sätt. Sedan sa hon, "det kan vara för att du är svensk, vår förra aupair(som var från Thailand) frågade aldrig någonting så det kan ju vara kulturella skillnader (och det faktum att hon inte kunde engelska vilket gör det väldigt svårt att formulera en fråga). Men hallå? Det jag kräver är att bemötas på ett bra sätt, jag åker inte hit för att tjäna pengar som den förra gjorde, som skickade hem pengar till sin familj. Och vem har sagt att dom har rätt att bete sig så mot mig när jag faktiskt inte har gjort något fel? Hon sa också att det inte var något personligt och att ungarna älskar mig och dom också, men hur kan det inte bli personligt när dom talar till mig på det sättet som för mig är väldigt förolämpande? Jag sa också att jag inte vill gå runt här i 3 veckor när dom är arga på mig, och det sa hon att hon inte var, men efter att ha skällt i 15 minuter över en jäkla fråga litar jag inte på ett ord hon säger.
Är fruktansvärt irriterad på dem, och ska ha ett snack med värdpappan om tallrikarna ikväll vilket känns så otroligt onödigt, men det ska jag faktiskt inte behöva ta från dem.
Kan knappt vänta tills de här veckorna är över, och jag ringde faktiskt Lcc'n idag och frågade vad mina möjligheter var, om jag bestämmer mig för att åka hem (är så trött på att behandlas så här vilket har gjort mig omotiverad på sistone) och om jag får flygresan då eller inte. Har dock inte fått något svar, hon visste inte och program directorn har inte ringt tillbaka ännu.
Seg söndag
På måndag ska min Lcc ringa, vi ska prata lite om hur det blir med förlängningen, och jag ska ikväll skicka iväg ett mail till programdirectorn om ännu fler ställen jag kan åka till.
På ett sätt skulle det vara otroligt skönt att få komma hem, börja tjäna pengar och kunna resa som jag gärna vill göra. Jag och Carro har pratat om att dra till London ett tag om jag inte stannar här eller om det inte fungerar med den nästa familjen, eftersom vi båda behöver något nytt och ny energi. Plus, jag skulle kunna leva mer efter mina egna regler.
Lördag
Värdpappan kom precis in i huset och knackade på min dörr, de kom hem tidigare och jag är off. Så som jag kämpat för att hålla ögonen öppna den senaste timmen haha, men skönt- nu ska jag ta och ta en välbehövd sömn.
:(
Och på tal om hem, så kan det ju vara så att jag sitter på planet till Sverige om 3 veckor, eftersom jag måste ha en värdfamilj innan mitt slutdatum som är den 10:e. Men det som förvånar även mig själv, är att det skulle kännas ok. Detta året har varit det bästa, men att vara au pair börjar suga ut krafterna på mig- det är varken lockande, lika givande eller roligt som jag skulle önska och jag har länge kännt att jag behöver en ny utmaning.
Får se hur detta slutar, 3 veckor känns riktigt kort...
Ny match
Så hoppas jag hör något snart och vill inte dra ut på den här processen. Skulle kännas mycket lugnare att veta vart jag flyttar i augusti.
Innan jag åkte till USA kändes L.A inte sååå lockande, men nu när jag har varit där känns det mer som "L.A? Sweeet!".
Boring day
Just nu ligger lillen och sover och de andra e kvar på skolan, så ska iväg och hämta upp dem snart...Ganska långsamt och lättsam dag, och de andra två kommer säkert inte vara på sitt bästa humör kan jag tänka mig, de blir otroligt griniga utan nap- även fastän den ena är 5 år.
Tuesday afternoon
Helgen har som vanligt varit fylld av aktiviteter, på fredagen drog vi över till Laura och satt ute på den stora balkongen dom har där hela kvällen och lyssnade på musik och pratade. På lördagen for vi iväg till Eugene och gick på "country fair" vilket visade sig vara en besvikelse. Och herregud vilka udda människor det var där, alla samlade på ett ställe, och väldigt hippie aktigt. Efter vi åkt tillbaka igen gjorde vi oss ordning och drog ut, så det blev ett bra slut på dagen i alla fall.
Just nu vill jag verkligen inte att veckan ska ta slut. Katrin åker hem på lördagmorgonen och det kommer dröja ett bra tag innan vi ses igen:(
333 days
Måste börja spara lite redan nu känns det som...
Fredag!
Nu är det inte långt kvar tills det blir helg, kommer vara ledig även på måndag eftersom värdfamiljen ska åka iväg. Ska bli hur skönt som helst! Ikväll ska vi åka till Laura's nya hus och ta det lugnt. Tidigt på morgonen ska vi iväg till Eugene och spendera dagen där innan vi åker tillbaka till Portland och drar ut.
På måndag är det bara 4 veckor kvar av mitt första år, det har verkligen gått så fort! Men det har också kännts långt i ju med allt jag har hunnit med under året, och under diverse veckor varit rätt intensiva med mycket att ta in. Kan säga att jag har haft ett väldigt bra år, och har uppfyllt många mål på vägen. När jag häromdagen pratade med Florida familjens au pair, och frågade om det fanns många au pairer i området sa hon att hon inte ville umgås mycket med dom för att inte bli för bra vänner och få det jobbigare att åka. Visst, det blir jobbigare, men jag tycker inte det resonemanget håller, jag skulle då hellre ta det och skaffa riktigt bra vänner än att spendera ett år ensam i princip. Man har bra så mycket roligare då, för att inte tala om alla resor man åka på och billder att titta tillbaka på när året är över.
Igårkväll när jag kikade in på kontot såg jag att det fanns en familj där 45 min från SF (igen haha), dom hade 2 barn varav ett på ynka 3 månader och dessutom var det en stay at home mom. Jag föredrar verkligen när ungarna är över 10 månader och av min erfarenhet så trivs jag bättre utan en hemma mamma. Men tur var så försvann dom från kontot i morse när jag kollade.
Men hoppas huromhelst att nästa match blir någonting, vill veta vart jag ska ta vägen och kunna planera lite för det. Plus att jag helst inte vill betala min försäkring innan jag har fått någon familj.
Onsdag
Nu går tiden så fort också, de 3 första månaderna gick mer långsamt, medans de 5 sista har bara dragit förbi. Nästa vecka åker min vapendragare hem, kommer bli så tomt:(
I helgen ska vi kanske iväg till Eugene på någon "country fair" som min värdpappan beskrev som en "pot-festival" när han hörde att vi skulle dit, haha. Men får se om jag jobbar på lördag eller inte, men på kvällen ska vi i alla fall ha en kul kväll på Mcfaddens (of course).
Laura "tvingar" mig att joina henne på en tequila
Payback säger jag bara
Anyways...Godnatt!
Måndag
På söndagen blev det Sushi när jag åkte in till Portland igen, lite shopping och sedan en film, Public Enemies (inte så jättebra), sen var det bara att åka hem och försöka sova. Imorse blev jag väckt av CC vid 7 som berättade att jag hade en match vid West Palm Beach, FL. När jag precis hade somnat om ringde värdmamman där och pratade på en stund, medans jag var helt nyvaken (men försökte spela som att jag inte var det haha). Men de har 4 barn, tvillingar på 8 månader, en 3 och en 5 åring vilket inte känns så lockande. Jag har fullt upp som det är med de 3 jag har nu och tanken på att ha en till att ta hand om känns inte som något jag vill göra. Det var även en stay at home mom- som för mig känns som ett minus (har haft den erfarenheten förut- att alltid ha ett par ögon på sig) och vill inte göra det igen. Så det blir nog ett nej, fastän området inte var att klaga på...
Onsdag 2
3- åringen: Ida, do you wanna have a baby?
3- åringen: Ida, when are you gonna get married?
Jag: Ehm, im not even thinking of thinking of that...
3- åringen: You can marry my dad!
Jag: Haha, but you know he's married to your mom? What about her?
5- åringen: Then you can marry meee! Säger hon med ett stort leende.
Onsdag
CC har fortfarande inte ändrat mina uppgifter om att jag inte är i rematch längre, även fast jag pratat med flera personer där nu. Lite fart får dom väl sätta.
Tisdag
Börjar 1.15 pm imorrn så ska ta en välbehövd sovmorgon, och så är jag ledig i helgen så ska planera in lite grejer:)